Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På ömse sidor landamäret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lof.
SELMA LAGERLÖK.
hade funnit huset utplundradt vid hemkomsten. »Jag trodde,
att den här gården var nog hemsökt redan förut,» hade
han sagt. »Jag trodde, att det var nog med sanden, ska
nu tattarna också komma öfver oss?»
Längre fram på kvällen hade fadern ropat Sigurd till sig.
Han hade ställt honom mellan sina knän och börjat tala
med honom om tattarna. »Kom ihåg, hvad jag säger dig,»
hade han sagt, »och glöm det aldrig! Du skall akta dig
för att ha något att göra med tattare, för de äro inte som
vi andra, och de bli aldrig som vi. De ha något vildt i
sig, så att de inte kunna förmå sig att bli boende under
tak, utan jämt ska de stryka omkring på landsvägen. De
kunna inte bli så pass tama, att de kunna göra ordentligt
arbete, utan de vilja lefva af hästbyte och kortspel, när de
inte tigga eller småstjäla. Och kommer en tattare så långt,
att han arbetar, så skall du aldrig se, att han gör något
nytt, utan han vill bara flicka och lappa på det, som är
gammalt.»
Sigurd såg fadern tydligt för sig, såsom han var, då han
sade detta. Han hade varit högtidlig, och orden hade fallit
tunga och hotfulla. »Kom ihåg detta, att du skall aldrig
lita på en tattare, för de äro inte af vår stam, och de vilja
alltid svika oss! De äro mer i släkt med troll och
strömkarlar än med oss. Det är därför, som de äro bättre
spåmän och spelmän än vi andra, men det är också därför,
som de aldrig kunna bli ärliga, kristna människor. De äro
lika trollen också i det, att de gärna smyga ner till bygden
och smiska och ställa sig in, så att de få tjänst hos oss
bönder och bli gifta med våra döttrar och komma åt våra
gårdar. Men olycklig den, som får en sådan i huset, för
alltid tar trollet hos dem ut sin rätt! De må sträfva emot
aldrig så mycket, så sluta de med att förstöra och
förskingra och bringa elände öfver alla, som ha trott på dem.»
Sigurd stod stilla bredvid modern och tänkte på detta.
Hon var också tyst och dröjde med att svara honom. »Det
är väl bäst, att ni låter Jan flytta, så snart som det går
an,» påminde han än en gång. — Nu upphörde modern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
