Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ficherströms resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISCHERSTRÖMS RESA.
227
Anmärkningsvärdt är, att i den på reseskildringen följande
beskrifningen af Mälaren, Ekerön och Munsön omtalas såsom tvenne
genom ett sund skilda öar. Af en blick på generalstabskartan
finner man, att de två numera bilda ett sammanhängande helt.
Hela färden framåt längs ekeröstranden var angenäm. Strax
innan man kom till den vackra kyrkan, såg man på motsatta
stranden eller på fasta landet det präktiga Sturehof, tillhörigt
statssekreteraren, friherre Johan Liljencrantz (Gustaf Hirs bekante
finansminister), som hade uppbringat hufvudgårdens årliga
utsäde från 24 till 50 tunnor och dess höbol från 240 till 250 lass.
Här på fjärden tog skepparen åter till trumpeten — med ett
fördubbladt nöje, kan man säga, ty genljudet repeterades flera gånger.
Utsikten af vikar och gårdar, holmar och näs var öfvermåttan
behaglig. Längre fram såg man på fasta landet, tätt vid farleden,
Vällinge gård, bekant för sina kvarnar, och vidare, efter
passerandet af Bockholmssundet, på den med Ekerön så godt som
sammanhängande Lillön det gamla herresätet Kaggeholm.
Man kom nu ut ^Björkfjärden och mötte här flera båtar
öfverlastade med hö, som skulle in till Stockholm och säljas. En dålig
hushållning, anmärker Fischerström, att sälja hö och foder för
en hastig vinnings skull och sedan ej kunna uppföda sina
kreatur!
Men nu hade solen gått ned, och natten var inne.
:•:
Då Fischerström den 1 september kl. 6 på morgonen kom upp
på däcket, mötte han öfverallt nya »framträden». Kaptenen hade
nämligen seglat hela natten. Man hade sålunda, utom den
historiska Björkön, som Fischerström gärna skulle ha besökt, äfven
passerat Kurön och Ridön och befann sig nu på Prästfjärden. Hvad
sjöfarten är för en ståtlig sak, utropar den resande filosofen vid
tanken på detta stadiga fortskridande på det osäkra elementet!
Jakten styrde nu vid åttatiden in i det trånga Kålsundet mellan
fasta landet och Selaön, hvarefter man, inkommen i ett något
öppnare vatten, njöt en behaglig utsikt af Torsens (Toresunds) kyrka.
Från och med Ställar holmen, där Selaön och fastlandet åter bilda
ett långt, smalt sund, vardt färden ändå vackrare. De låga, lifligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
