- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1910 /
241

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommarvandring i min hembygd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN SOM MAR VANDRING I MIN HEMBYGD. 24 I

och tallmo och myrmark igen, så långt man förmådde att se.
Inga blommor — blott tufstarr på myrarna, några skära små
lingonklockor gömde sig under en tall, och en eller annan
smörblomma växte vid vägen. Ingen människoboning sågo
vi till på hela den dagen, ingen matsäck i våra ränslar,
brännande sol och milsöde myrmarker — därtill en olidlig
sömnlust och trötthetskänsla i kroppen. Kartorna voro för gamla
och stämde ej alls med terrängen, den gamla kartlagda vägen
funno vi ej, och den nya visste vi ej hvart den ledde.
Förgäfves letade vi efter Nyskoga lilla kapell, det var som
förgjordt — bara myrmark och myrmark. Mot aftonen fingo
vi ändtligen syn på en stuga högt på en höjd, väl en
kilometer från vägen. En körväg ledde dit upp, vi vågade oss
inte längre på kvällen, ty myrarna skrämde. Så veko vi
af och kommo till — Päkkila på Norra Flatåsen, alltså bara
en och en half mil bort från vårt senaste nattläger. Moran
dukade kvällsvard åt oss i det finaste rummet, där
fotografier af dottern, som rest till Amerika, oljetryckstaflor af
svenska konungahuset och sentimentala stycken i månsken
hängde vid sidan af glaspärlstickade bönbokssentenser —
typiska prydnader för de värmländska allmogehemmen. —
Sedan besökte vi prästgården, hvilken låg nära intill,
beundrade vidderna uppifrån Öjebergstoppen och gingo omsider
till sängs i en präktig halmbädd på Päkkila-logen innanför
vagnboden, hvilken fick tjäna som drängarnas sofrum. En
gammal madrass i ett träsängsfodral, en fårskinnsfäll — det
är allt för en dräng. Lakan äro en okänd lyx, kläderna
tar han ej af sig på natten, endast stöflar och rock —
och på detta sätt ligga två fullvuxna karlar tillsammans
natt efter natt och snarka i kapp. S. k. bondhygien. Men
de trifvas, och. efter en tid så ta de en tös och köpa sig
jord och bygga sig stuga och skaffa sig själfva en dräng
eller piga. Lifvet är enkelt och lättlöst på landet. — Innan
vi kojade, togo vi oss en liten svängom med fyra, ljusklädda,
duktiga jäntor. Drängarna sutto på sängen och spelte fiol i
olika stämmor, tysta och tröga till ord. De tänka dessmer
här uppe i nordliga Värmland. Ödemarksvidderna, myrarna,

j6 Svenska Turi siförenifidens Årsskrift, /gro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:57:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1910/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free