Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här känner man en för hvilken diklen allt ifrån
barndomen varit »lifsens bröd».
Men den orientaliskt sköna systern var inte den enda
som förtalde sagor för den sagolystne gossen, om än
bennes voro de vackraste.
Lifvet på Gunnerud hade, så länge farmodern lefde — hon
dog 1872 — sin egen, af hennes sjuklighet bestämda form.
Tydligen starkt nervöst belastad hon var syster till den
LADUI.ÄNGA VID BYN FRÅN FRÖDINGSKA TIDEN. Allg. Pehrsotl fot.
mycket omtalade »prästen Branzell», som anses ha varit
en förebild till Gösta Berling och säkert varit det till
Frö-dings »prästen Bodenius» —, tålde hon intet buller. Hon
hade flyttat ifrån Alsters herrgård redan under mannens
lifstid för att slippa höra slamret från den dag och natt
arbetande sågen och slagit sig ned på Mjölnargården, ett
litet ställe uppe i skogen väster om älfven. Och nu, sedan hon
förlagt sin tillvaro till Gunnerud, fordrade hon samma
tystnad där. »De stora» fingo smyga omkring på tå och
samtala hviskande. Men för barnen, som naturligtvis inte kunde
inexerceras i denna ljudlöshet, återstod ingenting annat än
att »fly huset». De gåfvo sig ut i skog och mark, bland
tjänstefolk och underhafvande, och fingo på det viset både
se och höra mycket som »de stora» inte drömde om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
