- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1911 /
371

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppehållsort för skräddare och skomakare, hvilka långa tider
uppehöllo> sig i gården för att af förråden af väfnader och
beredda skinn tillverka kläder och skodon. Brygd och byk
förrättades här på mellantiderna. Innan i senare tider skolhus
byggdes lär gårdens »källarstuggu» någon gång ha upplåtits
till skollokal. — Utom den gifna inredningen äro här
samlingar inrymda;
så en af böcker
i rummet och en
särdeles vacker af
selkrokar, lokor
m. m. i förstugan.
En »skvaltkvarn»
eller s. k. *
fotviska» utgjorde
nästa större
för-värf, och slutligen
gammal sko från början af 1800-talet. Förf. fot. förenades med

museet en loft-

byggnad, daterad 1606 men af betydligt äldre typ. I sin
konstruktion bär denna byggnad alla särmärken af att vara så väl som
möjligt rustad för anfall. Dylika byggnader äro, hvad beträffar
typen, kända sedan 1300-talet och finnas ännu på åtskilliga
ställen i Dalarna. Loftbyggnaden innehåller ett öfre och ett nedre
rum, det förra ämnadt till sommarrum, det senare till
visthus-bod; eldstad förekom ej i dylika byggnader. Alla de nämnda
husen äro täckta med näfver och »takved»; på fastgiorda
tvärslåar lades, för att vid stark blåst taket skulle ligga kvar, tunga
stenar. I Leksands mest aflägsna byar ser man ännu allmänt
denna takbeklädnad, hvilken Linné beskrifver i sin »Resa i
Dalarne».

Vid den stora breda vägen med turister, cyklar och
automobiler ligga de nya, grannröda byggningarna, där man förgäfves
letar efter de kärleksfullt och fint formade gamla bohagstingen
och redskapen. Med dubbel glädje finner man dem uppe i den
lilla gråa gården, så förunderligt ett med sin omgifning. Med
spändt och aldrig svikande intresse lyssnar man äfven till de
berättelser om gammaldags lif, de historier och sägner, som
museets sällsynt kunnige skapare meddelar af sitt rika vetande.

Elisabeth Thorman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:57:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1911/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free