Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 / 207 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundsvall af MARIA RIECK-MÜLLER

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver bygderna - förslag hvilka gällde ingenting mer
och ingenting mindre än att man skulle ingå till
K. Maj:t med begäran om tillstånd att anlägga en stad
i provinsen, där dåvarande »Sunds stads» marknadsplats
låg, samt att under
den blifvande staden, hvars namn skulle vara Sundsvall
till skillnad från marknadsplatsen, borde läggas
hemmanen Sund och Åkersvik förutom Köpstadshemmanet,
på hvars jord grundläggningen skulle ske.

INLOPPET TILL SUNDSVALL FRÅN DE FÖRSTA ÅNGBÅTARNAS TID. Efter en gammal oljemålning från slutet af 1830-talet.

På rörsmedernas föranstaltande framlades också
detta förslag genom »utskickade» till konungen. Och
konungen, som genast insåg, hvilket ypperligt läge
detta vore för en stad, biföll medelpadsbornas begäran
i dess helhet. Som utfärdandet af de utlofvade
stadsprivilegierna dock inte kunde medhinnas före
Gustaf Adolfs resa till Livland, befallde han den
hemmavarande regeringen, rikets råd, att för Sundsvall
utfärda interimsprivilegier, hvilka skulle gälla till
hans återkomst till riket. Detta skedde också år 1621
den 23 augusti.

Konungen, som återkom till Sverige i början af
1622 och då tog vägen rundt Bottniska viken, blef
under färden genom Norrland nogsamt påmind om denna
sin yngsta stad, som ännu hade landsbygdens alla
oskuldsfulla drag i behåll, och där de första borgarna
– f. d. rörsmederna – hvarken ägde tomt eller annat,
som plär höra ett rätt borgerskap till, utan tills
vidare hyrde in sig hos f. d. bönderna på de donerade
hemmanen. När det så spordes, att landsfadern var
i antågande, gjorde dessa stadsbor i en obyggd stad
sig redo att möta honom och frambära sin önskan om
privilegiernas kungliga stadfästelse, utan hvilken
väl aldrig någon stad blefve färdig. Och Gustaf Adolf,
som tydligen var intresserad för detta företag, gjorde
ett kort uppehåll, hvarunder han tog den föreslagna
stadsplatsen i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>