- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1913 /
2

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men frågorna om turistväsendet och dess inverkan på
folkkaraktären, om turistväsendet och naturskyddet äro i
och för sig af det allmänna intresse, att en liten utredning
kan vara på sin plats i denna årsskrift. Må det därför
tillåtas en iakttagare, som haft fördelen att allt ifrån början
på tämligen nära håll kunna följa utvecklingen af vår
förening, hvars bildande utgör ett af hans käraste
studentminnen, och som med lika varmt intresse deltagit i
naturskyddsrörelsen allt från dess begynnelse, må det tillåtas
honom att söka klargöra, hvad enligt hans uppfattning
varit, är och bör vara Turistföreningens ståndpunkt i de
båda ofvan angifna frågorna.

Emellertid, innan vi gifva oss in på dessa utredningar,
måste vi med några ord söka visa, hvarför föreningen stiftats,
hvad föreningen innerst velat, hvad som varit så att säga
hjärtelaget i dess verksamhet. I detta afseende gifva
nämligen de omtalade tidningsartiklarna en fullständig
vrångbild af de verkliga förhållandena och bereda därigenom
jordmånen för de följande angreppen. När man läser dessa
insändare, får man nämligen det intrycket, att föreningen
är något slags affärsföretag, att den öfversållat landet eller
har för afsikt att öfversålla det med prakthotell, öfver
hvilkas afkastningsförmåga man gnuggar händerna, att
föreningens ledande män stå såsom
drickspenningstörs-ta nde vaktmästare och under artiga bugningar klistra
ho-tellappar med vanhelgade svenska flaggor på en
anspråksfull och blaserad turistpubliks luxuösa reseffekter eller
skaka fjäderbolstrarna i de sybaritiska pauluner, man
ansett det vara föreningens hufvudsakliga uppgift att
anskaffa.

För visso var det icke sådana framtidsdrömmar, som
hägrade för den lilla skara akademisk ungdom, hvilken
den första decemberdagen 1884, med sinnena ännu varma
af hågkomsterna från sommarens naturlif, sammanträdde
i Uppsala för att bilda en svensk turistförening. Nej, det
var kärleken till naturen, det var vandringsminnenas
tjusning, det var det äfventyrslystna ungdomsblodet,
omöjligheten att själf älska utan att känna en önskan att meddela
och draga andra med i sin hänförelse; det var i sådana
känslors flamma, som föreningsbandet löddes samman.
Och framför föreningens stadgar kunde man utan tvifvel
ha satt såsom motto den gamla psalmens utrop:

»Ack, när så mycket skönt i hvarje åder
Af skapelsen och lifvet sig förråder .. .!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:58:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1913/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free