Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lokomotivet uppsända sin gälla hvissling i trakter, där förut
skogens skyggaste djur ströfvade omkring i ostörd ro, och man
har klart för sig, att Necken tappar sin harpa och dryaderna
taga till flykten vid första åsynen af en Bsedeker.»
Mot dessa naturegoister gjordes i uppsatsen för 17 år
sedan i hufvudsak samma invändning, som vi nu gjort
här ofvan eller att »hvad de få förlora i njutningens
intensitet, det ersattes hundrafaldt af de mångas ökade nöje».
Men det är icke nog härmed. I uppsatsen finnes också
— och det är härtill vi ville komma — ett långt före
naturskyddsrörelsens dagar fullt medvetet vädjande till dem,
som hafva att göra med turistanordningar, att se till att
de icke »skrämma dryaderna så hänsynslöst, som nu på
många ställen äger rum», att sörja för, att
turistbyggnaderna icke blott i och för sig själfva äro i stil, utan att de
ock stå i stil med landskapet o. s. v.
Hvar man för öfrigt läser i årsskriften dröjer det icke
länge förr än man stöter på någon maning till
hänsynsfullhet mot naturen, något beifrande af en i oträngdt mål
företagen kränkning af naturens höghet, någon varning
för dussinresandens taktlöshet och vulgära uppfattning.
Den ledande principen för föreningens verksamhet i
dessa hänseenden har utan tvifvel åtminstone i teorin varit:
all den hänsynsfullhet mot naturen, som är möjlig utan
att hindra förverkligandet af det än större önskemålet att
låta folket komma ut i naturen för att där njuta dess
uppfriskande och förädlande inflytande.
Det återstår nu att se, hur föreningen sökt omsätta denna
grundsats i handling. Jag uppskjuter tillsvidare att tala
om den i viss mån förändrade situation, som uppstått
genom de lapska nationalparkernas afsättande, och börjar
med att undersöka hur Turistföreningen ursprungligen
tänkt sig att behandla särskildt det nördlapska
turistområdet, det som väl närmast intresserar våra nuvarande
vedersakare. Föreningens planer härutinnan finnas antydda
på åtskilliga ställen i årsskriften, kanske utförligast i
årsberättelsen för 1899.
Man utgick från, att man i dessa trakter redan hade två
kommunikationsleder tvärs öfver Sverige från öster till
väster, nämligen Riksgränsbanan och Kvikkjokksleden. Midt
emellan dessa borde man få en tredje led likaledes från
öster till väster, nämligen leden Gällivare—Stora Sjöfallet.
Korsande dessa leder skulle man göra en för vandrare
afsedd led längs igenom Lappland genom att medelst en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>