Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och där bakom sjöns isyta stå strandens mörka barrskogar
i skarpa mörka färger mot den svafvelgula horisonten, som
alltmera börjar färgas i karmin ju mer solskifvan stiger
bakom synranden. Strändernas löfträd stå som blåhvita,
skinande moln af rimfrost emot barrskogens mörka grönska.
Änderna bräka ute i oset och med ett hvin går flocken
upp, skrämd af jägarens brakande steg på kärrens
bristande isar. Det var en stor andflock, som nu gick till
väders. Öfver ett hälft hundratal. Efter en lof utåt sjön
kommer flocken sträckande under hvinande sus utefter
bäcken och emot oss. — Stå för all del orörlig, ty eljest
svänga de af utom håll. Nu! Raskt flyger geväret till
kinden. Pang! — Pang! En and slår ihop vingarna och faller
tungt som en säck ned i en vassrugge, så att rimfrosten
yr. Den andra faller nedför vägen strax bredvid oss med
en tung duns.
Det knakar i isen då vi ge oss ut efter anddraken, som
fallit i vassruggen, men den håller dock. Se, båda två
änderna voro präktiga drakar! Man kan ej gärna se något
vackrare där de ligga sida vid sida på bron med sina
metallskimrande gröna hufvuden och halsar med den hvita ringen
kring halsroten.
Men nu väcker Diana på harslag, det är säkert. Allt
tätare och tätare komma skallen. Nu ligga jössarna lätt i
barfrost och kyla.
I nästa sekund sitter en hvitblå, stålfjädrad, långörad
jösse på vägen. Pang! — Försent! Raskare måste det gå.
I ett jättehopp var haren öfver vägen och försvunnen. Nu
ha hundarna hunnit reda trajet och kommit till harlegan
och nu strax faller den ljudliga stöfvarmusiken in gällt,
ilsket och ifrigt. Tiken sköter om de höga tonerna, under
det hunden sköter basen. Bort går det genom småskogen,
gör där borta vid tätningen en bukt, sen drager det i väg
öfver en stor myr och upp i ungskogen.
Vi följa efter öfver det stora flyet, där dreflöpan står
tydlig och klar i rimfrosten.
Borta i öster har solskifvan stigit upp öfver horisonten
och hela himlahvalfvet strålar där i de grannaste färger.
Då vi gå öfver myren flyger en stor flock granna orrtuppar
upp bland ljungtufvorna. Präktigt lysa deras fjäderdräkter,
där de flyga emot skogen rätt i solgatan. När haren med
hundarna nyss gick öfver här under vidt ljudande
drefskall lågo de stilla utan att låta störa sig, men nu när vi
gingo tysta öfver myren brakade de upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
