Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stolt för hvart kast och beundras djupt både af lill-syster
Sigrid Beata och af 12-åringen Margareta Magdalena,
husmor nu i gamla-mors frånvaro.
Jag har kameran framme, det ser Margareta, klär om
sig i lappdräkt, röd mössa och grå kolt med röda och blå
kantband, står staffage framför kåtan och ber att få bli
konterfejad ensam. — De
gå alla om hvardagarna
klädda i vanlig kostym,
men använda tydligen
lappdräkten till helgdags.
Jag går och väntar,
Jon har lofvat följa mig
uppför sjöarna, till
Storåns källor och riksröset
på Vånsjögusten. Hör nu
att de inte kunna få ner
renarna till gärdet i dag
i denna vind, utan måste
mjölka dem på fjället.
Jag ströfvar upp till
gärdet — utan
skiljekamrar, endast med en stor
portöppning och två
armar utstrålande från den, tydligen endast användt till
mjölk-ningsgärde. Det ligger nära trädgränsen, där ofvan breder
sig den nakna vidden, och öfver den resa sig Grötvall
sjökläpparna från sin raka mur. Högst på den högsta
tornlika kläppens platå teckna sig ett par renar bredvid roset
som små silhuetter mot luften, och några spridda kryp klättra
som myror uppför den sluttande kammen och branten där
nedom. De försvinna, och först efter en god stund dyka de
åter upp, krypa utför och närma sig öfver fjällheden med
mjölkkrukor i händerna och lasson lindad kring lifvet.
Först fram på eftermiddagen när mor själf kommit hem
med nybakadt bröd (hon är en typisk liten vänlig lappgumma),
ge vi oss af och få en stämningsrik och högintressant färd
uppför sjöarna — Häflingen, småsjöarna Klacken och
Grötsjön, den senare egentligen två, slutligen Vånsjön, öfver
hvilken riksgränsen går och som befinnes icke vara den allra
öfversta sjön i kedjan; ofvanför den, inne på norska sidan,
ligger ytterligare en rad småtjärnar, synliga från riksröset på
Vånsjögusten. Den västligaste af dem är alltså Storåns och
därmed Dalälfvens allra högsta källsjö och första vagga.
KLINGFORSEN I STORAN. Förf. fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
