- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1914 /
3

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GAMMAL FÄBODSÄGEN. 3

Jäntan hade ju hört, hon som andra, att trollena
brukade passa på och flytta in i fäbodstugorna, så snart som
folket hade utrymt dem om hösten. Det var ju inte att
undra på. Där hade de det bättre på alla sätt än i
sten-rös och rishögar, där de annars brukade hålla till. Men
hon hade ingen rätt ängslan för trollena. De fingo väl ha
så mycket vett, att de höllo sig borta, så länge som
människor och boskap ännu funnos kvar på fäbodvallen.

Men grytan gaf sig inte. Det var sannerligen
gammalmoras egen röst, som ville inpränta hos henne hur farliga
troll det fanns i den här skogen. För% hon, gammalmora,
hade en gång i ungdomen stannat kvar efter de andra på
fäbodvallen för att vänta på en ko, alldeles som hon själf
nu. Men en aftonstund, då hon hade varit ute i inhägnaden
för att mjölka, hade hon hört ett högt rytande från ett berg, som
låg ett stycke i norr om betesmarken. Det kom tillbaka
gång på gång, och till sist hade hon uppfattat följande fråga:

»Du, Trillibacken,
När får du flytte ’tur stacken?»
Gammalmora förstod strax, att det var trollet i
Norrfjället, som frågade ett annat troll, som bodde i en
myrstack, när det skulle flytta in i någon af stugorna. Och
hon lyddes noga efter svaret för att få veta hvilken af
fäbodarna det gällde. Och ganska rätt! Hon hörde hur
Trillibacken svarade liksom ur en djup grop. Det var inte lätt
att förstå honom heller, för trollena ha sådana rytande och
skrofliga röster, så en har svårt att få tag i ordena mellan
alla de andra ljudena. Men hon kom underfund med, att
han sade så mycket som så:

»Koa ha inf bure,

Sigrid ha inf fure.»
Sigrid, det var just hon själf det, gammalmora. Nu
lyddes hon än ifrigare efter nästa rop. Då fick hon
höra hur det första trollet undervisade det andra:

»Rifa med klöra,

Stek’a på glör’a!

Sjutton års jänte, frisk å fet,

Smaker bättre än fjolårs get.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:59:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1914/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free