Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ord om kyrkobyggnaderna på medeltiden; Icke som historia.
Endast för att peka på några af de mest framträdande typerna.
Ofta byggdes de äldsta gudshusen af trä. Men träkyrkorna,
som i Norge (i
gestalt af des. k.
staf-kyrkorna — af
stående virke byggda
kyrkor med af rikt
skulpterade
drak-slingor omgifna
portaler) äro
talrika och ofta utgöra
mål för turisternas
vandring, äro i
Sverige ytterst
sällsynta, deras historia
är ännu icke
skrif-ven. Vi afvakta dr
Emil Ekhoffs
ut-lofvade standard
work, byggdt på
nästan ett helt lifs
studier (se fig. å
föregående sida).
Den svenska typiska kyrkobyggnaden är af natursten
eller tegel.
En i den äldre medeltiden vanlig typ är absidkyrkan af
gråsten, kalksten eller sandsten (se fig. härofvan).
Planens hufvuddelar bero på de kyrkliga ändamålen.
Den rektangulära stora ytan i långhuset är församlingens
ort. Sittplatser tyckas ha funnits här t. ex. i form af
väggfasta bänkar eller med särskilda praktsnidade, soff-artade
möbler för förnäma besökande.
Långhuset öppnar sig mot koret i den s. k. triumfbågen,
hvilkens framskjutande vederlagsmurar markera én
bestämd gräns mellan de båda rummen. Här var prästers
och sångares plats. Kor betyder kör, och sånghus kallas
VÅMBS KYRKA, VÄSTERGÖTLAND. S. Curman fot.
Exempel på romansk stenkyrka med absid och
västligt torn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
