Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu i dag koret i gotlandskyrkorna. Där var ännu länge
känslan af korets afskildhet lefvande. De sockenbor som
— innan orglar och orgelläktare uppkommit — voro
utvalda till
försångare, benämndes
kor-karlar och
gin-go in i kyrkan
liksom prästen
genom den
särskilda sånghusdörren
och sutto med
klockaren
bänkade i en särskild
sångarebänk,
kallad »koret» (synlig
å vidstående lig.
längst fram till
vänster).
Man är van att
förena begreppet
hvalf med kyrka.
I kristendomens
första tid i Sverige [-varhvalfslagnings-tekniken-]
{+varhvalfslagnings-
tekniken+} emellertid ännu så outvecklad.
Kyrkobyggnadskonsten ute i Europa redde
sig också då ofta utan detta
element. Liksom antikens
tempel voro kyrkorna på
1000-talet och flerstädes
äf-ven på 1100-talet täckta
med bjälktak.
Så ha vi att föreställa oss
t. ex. Lunds domkyrkas
långhus, byggdt under
1100-talet, som dock sedermera på 1200-talet blefhvälfd. Dylika
platta trätak äro emellertid icke i något kändt säkert
INTERIÖR AF HÄLLA KYRKA, GOTLAND. Sörling fot.
Exempel på romanskt långhus, täckt med platt trätak.
Det nuv. taket dock från nyare tid med målning från
omkr. 1700.
KNIFSTA KYRKA, UPPLAND.
Innersidan af murens krön visande hål
efter bjälkar, som i kyrkans äldre tid
uppburit trätaket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
