Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPLÄNDSKA KLOCKSTAPLAR. 49
dana med tornet beläget i öster över koret. Dit höra bl. a.
Husby-Erlinghundra, Norrsunda och Skånella kyrkor.
Deras torn torde bland annat ha uppförts för att tjäna som
klocktorn, även om deras huvudsakligaste ändamål har
varit av rent estetiskt slag, att erhålla god arkitektonisk
effekt. Deras
karaktär av försvarstorn har
ofta anförts och
troligt är, att de mången
gång tjänat även detta
ändamål, ehuru detta
knappast kan ha varit
det väsentliga. Att de
från början tjänat som
klocktorn är
obestridligt. Detta framgår
bland annat av ännu
bevarade ursprungliga
klockstolar i
Norrsunda kyrkas torn.
Klockorna, som ha varit
ganska små, ha ringts
nedifrån koret. Hålet,
i vilket klocksträngen
löpt, finnes ännu kvar
i valvet.
Något senare under medeltiden, under 1200-talet,
inträder en förändring. Samtidigt med att klockorna växa i
storlek, hängas de, vare sig torn finnas eller ej, i
fristående klockstaplar, översättningar i trä av de sydliga
ländernas kampaniler. Också äro vid denna tid
tornlösa kyrkor det vanligaste. Det är tiggarmunkarnas
kyrkoideal, som är det tongivande. Även stora och praktfulla
kyrkor byggas utan torn. Så t. ex. Strängnäs
domkyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm, m. fl. Det är
från denna tid vi äga det äldsta meddelandet angående
klockstaplar. Sådana omnämnas nämligen i Västgötalagen.
4. Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1915.
trönö klockstapel, F. V. Eriksson fot.
HALSINGLAND.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
