Svenska Turistföreningens årsskrift / 1916, Småland / 211 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upp blommiga kattunsgardiner. Hela platsen var för övrigt
full av arbetande eller promenerande finnbönder i
näbbskostövlar och vadmalskläder, ett sävligt och skäggigt släkte.

Det var entrén till Haparanda. Märkligt olik den lilla
staden själv.

TULLINSPEKTION VID HAPARANDA HAMN. Borg Mesch fot.

Haparanda delar med åtskilliga andra städer i övre Norrland
förmånen av att intill våra dagar ha varit utan
järnvägsförbindelse. Och det är som om tiden själv
företrädesvis begagnar sig av järnväg. Där järnvägen saknas blir
tiden på ett i ögonen fallande sätt efter. Så lär det ha
varit tills för inte många år sedan med Piteå och Skellefteå.
Så är det, trots banan och jättetrafiken, ännu med
Haparanda. Staden är eljest inte särskilt fin och gammal.
All verklig förnämlighet finns i Torneå, som är
modersamhället, Haparanda är bara en koloni. Skillnaden är
faktiskt slående. Men öm också Torneå verkar mera
genomfört gammalborgerligt, så är likväl även
Haparanda med sina raka gator, tvåvånings reveterade trähus,
med pilastrar, och sin av skugga under lummiga björkar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>