Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 L. AMÉEN
sjön i vindriktningen erbjöd ett öppet flak på två mils
längd, artade sig färden till att kunna bli rätt livlig. Vårt
tonnage bestod endast av kraftverksbåten och två andra
mindre båtar, som vi lånade av lapparna. Detta befanns
emellertid på grund av den stundande sjöfärdens
vanskligheter otillräckligt för vår stora skara. Ett par av deltagarna
erbjödo sig då att, åtföljda av bärare till erforderligt antal,
gå landvägen över fjällen till Staloluokta vid södra ändan
av Virijaure och invänta oss där. Detta var ju så mycket
mera lämpligt som denna väg ändå borde rekognosceras.
Anträffas ej båtar vid Vastenjaure eller hindrar storm, är
man nämligen hänvisad till denna väg som den enda
framkomliga. Den medför också för duktiga vandrare en
avsevärd tidsbesparing. Vår lilla sidopatrull tillryggalade
nämligen vägen på en dag utan att möta andra svårigheter än de
något besvärliga vadningarna över Låddejokk och Mellätno.
Vi själva behövde på grund av vindförhållandena två dagar
över sjöarna. Men så hade vi också tillfredsställelsen att
få göra närmare bekantskap med dessa synnerligen
intressanta fjällvatten.
Vi sågo alltså våra fotvandrare muntert klättra uppför
Låutakvares branter odh krypa ihop till allt mindre och
mindre dimensioner, medan vi själva i tre gungande och
stampande båtar styrde ut att pröva dusten med
Vastenjaures vredgade vindar. Kommande från det håll, där
Kuoutelistuottars väldiga glaciärfält tungt hängde ned över
riksgränsfjällens svarta väggar, hade blåsten blivit högst
betydligt avkyld och trängde isig genom märg och ben.
Till all lycka läckte emellertid våra båtar så betydligt, att
deras ösning erbjöd en tillräckligt värmande sysselsättning
för dem, som icke sutto vid årorna. Då öskaren befunnos
ha för liten kapacitet, använde vi i stället våra kaffemuggar.
En av ösarna roade sig med att räkna och fann, att han
under dagens lopp öste 3 000 muggar, vilket ungefär
motsvarar tre timmars oavbruten ösning. Det är egentligen
helt naturligt, att Lapplandsbåtarna, som oftast stå
uppdragna på land utsatta för solgass och missvård, lätt spricka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
