Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 SIGURD ERIXON
parningen drevs stundom längre, så att två par- eller
enkelstugor kunde sammanbyggas, och dylika tvillingstugor
träffar man i Västmanland icke så sällan, då till och med
de båda stugorna
höra till olika
gårdar.
Vid ena gaveln
tillfogas någon
gång i parstugorna
en enkel- eller
dubbelkammare, s. k.
framkammare,
vilket dock synes ha
varit vanligare i
präst- och
bergsmansgårdarna än
i bondgårdarna.
Ännu ett sätt att
bygga en bod ihop
med boningshuset
förekommer,
speciellt i torp. Den
förlägges då, med
egen ingång på
långsidan, vid
husets ena gavel. Ännu två andra boningshustyper existera
i landskapet. Den ena, som är mycket sporadisk, har
bibehållit ingången på gaveln, men har svalen igenbyggd till
ett förrum. Den andra har ingång på husets långsida direkt
in i stugan samt en framkammare vid gaveln. Denna typ,
som även finns i Dalarna, är ganska vanlig i mindre
bondgårdar och i torp.
Eldstaden flyttades ganska tidigt till inre hörnet vid
för-stuväggen (fig. 13) och så småningom försågos även
helgdagsstugan och förstukammaren med eldstad. Redan på
1600-talet kan man konstatera, att i många såväl präst- som
bergsmansgårdar köket började förläggas i förstukammaren.
FIG. 2 2. HÄRBÄRGE I BENNEBO, KARBENNINGS S:N.
(Framsida.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
