- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1918. Västmanland, Bergslagen /
177

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glänsa i den dämpade solbelysningen. Det är en tavla av rörelse, av liv, av färg och glans, som fyller hjärtat med tjusning. Vi stå en stund i beundran därinför. Jag tog till minne av platsen några exemplar av linnean, Lapplands forskarblomma,[1] som växte kring en stubbe utmed branten. Ett litet stycke längre fram leder vägen ut på en kal häll. Under oss hade vi nu det virvlande höga fallet, som, så sett, skiftade grönt mot den blågrå skifferhällen.

Efter ännu ett par timmars gång komma vi fram mot Bångnäs. Även här synes ett ståtligt fall, Hällforsen, av samma form som Harrforsen, om också något lägre; det når dock den ansenliga höjden av 11 m. Där ovanför breder älven ut sig i en mängd av grenar och mindre fall, ett sannskyldigt stendelta, vars vitskummiga armar slingra sig kring de mörka klipporna. Det är älvens utlopp ur Vuolelite, där Bångnäs by ligger i sydöstsluttningen av fjället Njakavare.

DELTA VID KULTSJÖÄLVENS UTFALL UR VUOLELITE. G. Modin fot.

Då vi vid middagstiden kommo in i den lilla fjällbyn, passerade vi dess gårdar utan att finna någon människa hemma. Efter en liten stunds väntan kommo dock ett par kvinnor tillstädes. De hade varit uppe på fjället för att lägga nät åt öring i en tjärn. Vi mottogos vänligt även här och undfägnades på det bästa.

Vuolelite, selet där nedanför, har varit bekant för sitt rika rödings- och öringsfiske, och även vi ville, så fort


[1] Linné beskriver först utförligare denna växt i »Lappländska resan»; han kallar den därvid smeksamt »nostra planta» (vår växt).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1918/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free