Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUSTGÅRDEN ÅHOLMEN 307
dess härliga lövängar med deras rikedom på ädla lövträd av
alla slag. I Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift för 1912,
samma år som ön blev nationalpark, gjordes Åholmens natur
och historia till föremål för en mycket intressant och
uttömmande skildring, författad av C. och P. E. Malmström, och
även i S. T. F:s årsskrift har förekommit en liten notis om
densamma.
Då Åholmen är belägen i Västmanland, som utgör
huvudlandskapet i årets årsskrift, har det ansetts lämpligt att i dess
spalter ännu en gång fästa den naturålskande allmänhetens
uppmärksamhet på denna i sitt slag enastående naturpark och något
dröja vid de minnen, som äro förknippade med densamma, och
de växlande öden den genomgått, innan den nu för all framtid
blivit ett fridlyst område.
Åholmen har sedan århundraden hört till Västmanlandsgodset
Stora Ekeby i Rytterns s:n, men först mot mitten av 1700-talet,
då landshövding Nils Reuterholm var herre till Ekeby, blev den
vida bekant genom de storartade park- och
trädgårdsanläggningar, som denne lät utföra på ön. Enligt en tradition, som
länge höll i sig och som förlänade ökat intresse åt den lilla ön,
skulle Carl von Linné ha såväl personligen som med råd och
dåd biträtt vid dessa anläggningar. Vad som i detta fall
sannolikt är med verkliga förhållandet överensstämmande har
framlidne professor Th. M. Fries klarlagt i ett brev, vilket lektor
G. M. Floderus i Västerås ställt till förfogande och varur här
meddelas ett utdrag:
»Linnés första bekantskap med landshövdingen i Kopparbergs
län Nils Reuterholm skedde under julen 1733, då Linné var gäst
i studiekamraten Cl. Sohlbergs föräldrahem och livligt deltog i de
talrika julkalasen. Det fördelaktiga intryck, som han då gjorde,
resulterade i Reuterholms anbud att 1734 bekosta Dalaresan;
före densamma vistades han helt kort tid (knappt 8 dagar) i
Reuterholmska hemmet, sysselsatt med förberedelser till den
blivande färden; efter dess avslutande kvarstannade han där
ungefär iy2 månad, sysselsatt med de gjorda samlingarnas
ordnande, skriftställeri, föreläsningar för »grevebetjänterna» och »en
ansenlig praxis medica». Även meddelade han någon liten
undervisning i naturalhistoria åt de unga Reuterholmarna, men deras
»informator», som »handledde deras studier» var han aldrig.
Julen s. å. återvände Linné till Falun och var gäst i
Sohl-bergska familjen. Visserligen sammanträffade han även då med
Reuterholmarna, men hans tankar och planer synas då helt
och hållet gått ut på frieri till Sara Elisabeth Morea och
utrustning till den strax därefter anträdda utländska resan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
