Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 LUSTGAKDEN ÅHOLMEN
Under denna tid var Linné aldrig på St. Ekeby, och tvive
aktigt är huruvida N. Reuterholm då någonsin besökte sitt gods.
I alla fall kunde f. o. den unge stadenlen säkerligen ej givit
landshövdingen några råd angående park- och
trädgårdsanläggningar, då han tvivelsutan då saknade några nämnvärda
kunskaper härutinnan. Han hade då knappt sett mera än Uppsala då
förfallna botaniska trädgård och några andra av ringa omfattning.
Sedan kom tiden
för Linnés vistande
i utlandet, då han
hade rikt tillfälle att
lära känna
hortikul-turen i Holland och
Frankrike. Men —
det finnes icke det
ringaste bevis för att
han härunder stod i
brevväxling med N.
Reuterholm.
Näppeligen hade han ej
heller tid (under sin
storartade
författarverksamhet) att tänka på parkanläggning på en plats, som han
absolut aldrig sett. »Linnés hus» på Åholmen har nog
tillkommit utan att L. därmed haft den ringaste befattning.
Då Linné efter återkomsten till Sverige slog sig ned i
Stockholm, umgingos — såsom fullt konstaterat är — han och hans
unga hustru i Reuterholmska hemmet, innan fadern R. tillträdde
sin landshövdingeplats i Nerke och Värmland, vartill han 1739
utnämndes. Även under dessa Linnés Stockholmsår var han
bestämt aldrig på Aholmen. — Kommer så Linnés
professorstid (1741—78); huruvida han därunder kom till sagda ställe, är
mycket osäkert. Att detta ej skedde under någon av hans resor
till Öland—Gottland, Västergötland och Skåne, framgår otvetydigt
av de tryckta dagböckerna. Däremot är det ej omöjligt, fastän
ej bevisligt, att han gjort en avstickare till St. Ekeby, då han
besökte Tessin på Åkerö (1737).
Frågas nu, i vilket förhållande Linné stod till planteringarna
på Åholmen, så måste jag tillstå, att det inte finnes något fullt
juridiskt bindande bevis, att Linné haft något att därmed
beställa. Icke desto mindre tvekar jag alls icke att påstå, att sagda
planteringar hava i väsentlig mån tillkommit under L:s
medverkan. De för mig övertygande skälen härför äro följande:
1) N. Reuterholms kända intresse för naturalhistorien i för-
DEN S. K. LINNÉPAVILJONGEN PÅ ÅHOLMEN. Öhrné fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
