- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1918. Västmanland, Bergslagen /
364

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

364

LITT EKAT Uh

de lämpligaste. Och det gäller naturligtvis också icke minst av ekono*
miska skäl att gå fram där terrängen är mest gynnsam för vägarnas
läggande. När en väg skall undersökas för omläggning eller nyläggning,
bör sålunda dess allmänna plats i ortens och landets totala vägnät tagas
under övervägande. Ortsintressena få ej vara utslagsgivande, mera
allmänna synpunkter böra vida mera än vad fallet varit beaktas; hade man
gått så tillväga, skulle för visso mången kostsam vägförändring undgåtts.
Förf. påkallar även ett offentligt initiativ för komplettering av landsvägsnätet,
som i sin nuvarande utsträckning företer många revor. Av sådana påpekas
ett par önskvärda longitudinella förbindelser genom Norrland, en *
sjölandsvåg*, nedanför sjöområdet från Dorotea över Vilhelmina, Stensele,
Sorsele, Avaviken och Jokkmokk till Porjus och Gällivare, samt en
»fjälllandsväg», som borde börja redan vid Idre i Kopparbergs län samt gå över
Funäsdalen, Ljungdalen, Storlien, Skalstugan, Hotagen, Frostviken,
Fatmo-makk, Tärna, Gautträsk, Lövmokk, Kvikkjokk, Stora Sjöfallet och
Kebnekaise till Abisko. Det säger sig självt, att en dylik väganläggning, som
naturligtvis skulle bli av icke ringa nytta för våra fjälltrakters utveckling,
i turistiskt avseende bleve av grundläggande betydelse, varför vikten
av densamma ur denna synpunkt här bör understrykas. Här är icke
platsen att närmare ingå på de rent praktiska åtgärder, som komma på
tal i avseende på vägnätets rationella utveckling, ej heller på de tekniska
detaljer i avseende på den lämpliga vägbredden, vägbanornas beskaffenhet,
broar m. m., som diskuteras. Här må endast uttalas den förhoppningen,
att den väckande lilla skriftens synpunkter måtte finna det beaktande,
de otvivelaktigt ur det allmännas synpunkt förtjäna. H. K.

A. G. PETERSSON: Reseskildringar Sverige—Nor ge.
Kristinehamn 1917.

Under ovanstående titel har den vittbereste och vittbekante
redaktören för Kristinehamnstidningen A. G. Petersson samlat och utgivit ett
antal reseskildringar från Skandinavien, vilka förut såsom resebrev varit
införda i hans tidning. De äro från de mest olika platser från
Riksgränsen till Trälleborg i Sverige och från Nordkap till Hardanger i Norge.
Hopkomna utan alla litterära pretentioner äro dessa färdeskildringar, av
vilka de svenska huvudsakligen härröra från de Norrlandsfärder förf.
företagit åren 1913, 1914 och 1916, en mycket angenäm lektyr. De ge
något av långresans skiftande intryck, och kr3’ddade med det goda humör,
som måste utmärka den gode redaktören i alla livets skiften, bära de
ett livligt vittnesbörd om ett av resandets stora glädjeämnen: njutningen
att se, att komma bort från vardagslivet och få nya intryck.

Beundransvärd är förf:s förmåga att avvinna även de mest banala
omständigheter ett eller annat glädjande moment; t. o. m. en »Kellner>
i en restaurationsvagn skapar solsken omkring sig tack vare sitt glada
anlete. Förunderlig är också personkännedomen; överallt finner förf.
gamla vänner, vare sig de äro tidningsredaktörer, präster, stinsar,
ångbåtskaptener eller brädgårdsförmän, och alla hjälpa de honom på det
mest älskvärda sätt till rätta. Nästan på varje plats stöter han på
någon värmlänning; de synas alla ha skött sig bra här i världen och
klappas naturligtvis på det hjärtligaste om av den impulsive och
vänsälle värmlänningen-resenären.

Samlingen ger oss snabba och ibland ganska instruktiva bilder från
de mest olikartade platser, de livliga malmfälten i Norrbotten, de
norrländska älvdalarna och deras skiftande liv, sågverksdistriktet längs
Hälsinglands kust, Dalabygden, Gottland och Öland, Sigtuna, Gränna, Ystad
och Falsterbo och ett otal andra platser inom svenska landamären. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1918/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free