Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNSKA SLOTT OCH BORGAR 55
tegelytorna, präglar slottet som en synnerligen förnäm
exponent för den importerade nederländska arkitekturstilen
och otvivelaktigt återgående till Stenwinkel d. ä. och efter
dennes ritningar arbetande mästare.
Den här skisserade skånska arkitekturblomstringen når
sitt definitiva slut med Skånes införlivande med det
svenska väldet. Brytningsåren bröto in med ohägn och
förstörelse, och först under 1700-talet reste sig byggnadskonsten
ur det djupa förfallet. Närmast gällde det då att
återuppbygga det skövlade eller restaurera det av åldern
medfarna. Nybyggnader som t. ex. Kristina Pipers Kristinehov
(från 1731) äro sällsynta. Men nu blåste helt andra
smakvindar. Icke ens en modernisering av den gamla, härliga
renässanstilen, som så harmoniskt förenats med landets natur,
försöktes, utan den italiensk-franska modevärlden dikterade
här som på så många andra håll sina oeftergivliga smakbud.
Lyckligt nog ha talrika skånska renässansslott
genomlevat både denna och senare restaureringsperioder och
erbjuda konstvännen ännu i dag skönhetsmättade
uppenbarelser av rikt nyanserad arkitekturstil, som bildar ett
alldeles självständigt, avslutat kapitel i den skandinaviska
halvöns arkitekturhistoria.
o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
