Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SKÅNSKA GÅRDEN
av NILS LITHBERG
et har sagts, att om en skåning sticker
fingret i jorden, kan han känna på lukten, om
han är hemma. Detla gäller naturligtvis
endast dem, vi vant oss alt förstå under namnet
skåningar, befolkningen nere på de bördiga
slätterna. Men Skåne är ett stort land, som icke endast
består av fet mylla. Här finnas också stora områden av
bergig skogsbygd. Det folk, vi möta uppe i skogstrakterna,
är av ett helt annat kynne än slättborna;
naturförhållandena hava här skapat andra förutsättningar för tillvaron,
och de bägge områdena, skogsbygden och slätten, förete
stora kulturella skillnader.
Redan under 1600-talet omtalas skogsbygden,
Göingebygden, som ett hemvist för en livlig husslöjd. Produkterna,
som tillverkades, avyttrades till befolkningen i kringliggande
trakter. Göingen blev för Skåne vad västgötaknallen var
för mellersta Sverige, den kringresande, sluge och
kvick-huvade handelsmannen, och de sägner, där ’knallen’ på
ett mer eller mindre finurligt sätt drar sig ur ett äventyr,
berättas på samma sätt i Skåne, men där heter hjälten
’göingen’. Resorna, umgänget med andra människor och
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
