Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 K NV KUT WKANGKL
bättre hus hade inkvartering; några upplätos helt och hållet
åt de gästande herrarna (åt konungen det Hegardtska huset,
se s. 143 och bilden s. 145). För de studerande var icke
mycken plats övrig.
Under frihetstiden skedde så småningom en utveckling.
För universitetets del betecknas den av namnen Rydelius
(sedermera prokansler), Benzelius, Stobæus,
Rosén-Rosenblad, Engeström (teolog, slutligen biskop), Döbelius (von
Döbeln, läkare, brunnsintendent vid Ramlösa),
Nehrman-Ehrenstråle (jurist), Bring (Lagerbring, historiker), Nelander
(filosof). Under den gustavianska tiden fortsattes denna
utveckling. Prokanslerer voro då, efter Engeström, O.
Celsius och P. Munck. Det var nu de klassiska och
orientaliska studierna fingo ett starkt uppsving här med M.
Norberg och J. Lundblad, liksom naturvetenskapen med
A. J. Retzius.
Staden repade sig så småningom. Oriktigt är påståendet,
att den »under hela 1700-talet och ett stycke in på
1800-talet låg i fullständig lägervall». Redan de bekanta
folk-män gdssiffrorna vittna om annat: år 1720 ej fullt 700
personer, år 1795 närmare 3 000. Akademiens institutioner
och dess tomter blevo också betydligt utvidgade och
förbättrade. Genom landets förnämste arkitekt, C. Hårleman,
ombyggdes Lundagårdshuset och fick en vindsvåning för
de naturvetenskapliga institutionerna (se bilden s. 149),
gården framför anlades som park — nuvarande Lunda gård —
och trädgården, sedan tillökad med »Munkatomten» i nord^
väst, uppläts åt den botaniska institutionen, som vid
Paradisgatan fick en orangeribyggnad, i vars övre våning
anatomisalen sedan inrymdes. Detta universitetets område, inom
vilket vid 1800-talets början å Lundagård en ny, mindre
akademibyggnad, det sedan s. k. Kuggis, tillkom,
inhägnades av en tegelstensmur (se bilderna s. 152 o. 153), Många
nya stenhus uppfördes väl icke i staden, men den blev
likväl på sina håll ganska väl bebyggd med för sin tid
ansenliga korsvirkeshus, av vilka några — de flesta nu
överrappade — kvarstå, särdeles vid Södergatan, Bred-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
