Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUND GENOM NIO SEKLER 149
gatan och S:t Petri Kyrkogata. Också ett icke obetydligt
antal smärre hus i olika delar av staden stå med sina
brutna gavlar ännu kvar från 1700 talet och 1800-talets
början. Ett bland de mest typiska köpmanshusen från
denna tid är den Wickmanska, fordom Lindskougska
gården i hörnet av Bred- och Paradisgatorna. Ett annat är
den Tornbergska vid Södergatan, dit »Stäket» hör. En
typisk professorsbostad åter var den Lindforsska vid
Adelgatan, nu bildande en del av
Kulturhistoriska museets
komplex, f. n. inneslutande dess
Lundasamling samt vävskolan,
i frontespisen biblioteket (se
bilden s. 155). Ett annat
sådant, något senare byggt, var
det Tegnérska i hörnet av
Kloster- och
Gråbrödersgator-na (se bilden s. 156), nu blott
till en del bibehållet, med
skaldens arbetsrum som ett museum.
Norr om Paradisgatan låg en stor grön »tycka», som vid
1600-talets slut ägdes av en handlande Nils Paradis och
därav fick namnet Paradislyckan (liksom sedan gatan).
Denna tomt inköptes till universitetet, och där anlades som
ett slags annex till den botaniska trädgården en plant- och
trädskola, där försök gjordes med nyttighetsodling av
sällsynta växter, buskar och träd. I denna »lycka», som
sträckte sig upp till stadens norra gräns, inrymdes också
den en tid vid universitetet bestående ridskolan med en
stallmästarbyggnad. År 1799 uppläts denna till länslasarett,
och detta har sedan utvecklat sig här med en mängd
byggnader, framför allt från 1800-talets mitt ända till de sista
åren, varom mera nedan. Några av de gamla träden stå
ännu kvar i den forna Paradislyckan.
Universitetet gick nu mot sin storhetstid. Några av dess
förnämsta namn vid 1800-talets början har jag ovan nämnt.
Till dem komma nu andra, än mera glänsande: Tegnér
LUNDAGARDSHUSET OMKR. 1750,
UKKON STKUEKAT KFTRII XETTELBLÄTT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
