Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOM VÄSTERBOTTENS LAPPMARK 243
riksrådet Johan Skytte i början på 1600-talet och 1865
flyttad från Lycksele lill Tärna.
Prästgårdens trädgård är en sevärdhet. Där växa en
mängd blommor och grönsaker, som man aldrig trott sig
skola finna vid den breddgraden. Och vad märkvärdigare
är, frosten skonar den i det längsta. Trädgården ligger så
väl till i sluttningen mot Gautajaure, att då marken några
meler högre upp frampå höstsidan är vit av frost, stå
bönorna där ännu oskadade.
Kyrka och prästgård i Tärna äro nu stora och rymliga.
Den allra första kyrkan — en liten fallfärdig lada — och
det förslå prästhemmet — en koja med ett rum — finnas
ännu kvar. Det var 1784 som en präst, Gavelin, begav
sig hit upp till stiglös ödemark. Han såg nog oftare vilda
djur än människor. Därförut hade Tärna räknats till Norge
såsom en del av Hemnes præstegjæld, och norska präster
då och då besörjt Tärnalapparnas själavård. Hundrafemtio
år senare är alltjämt kontakten med Norge starkare än
med Sverige. Till och från Norge går på goda vägar nästan
all
handelsförbindelse. Mo i Rånen
är närmaste
kulturcentrum. Att nå
länsresidensstaden
Umeå är för en
Tärnabo
bekvämast via
Trondhjem. Sverige har
beklagligt
försummat sin plikt att
tränga igenom den
zon av ödemyrar
och skogar,, som utestänger dess yttersta gränsbor från
verklig delaktighet i fosterlandskroppens pulserande liv.
I Tärna fanns det landsväg. O, underbara syn! Och
med häst och vagn, som vi nästan glömt hur de sågo ut,
foro vi en mil att gästa länets mångbetrodde lappfogde.
TÄRNA NYA KYRKA. P. Burchardt fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
