- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1920. Ångermanland /
93

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNÜEKMANLANDS SJÄL 93

rande anlag för romantik till liv. En vridning uppåt till
höger, och Styrnäs kyrka stiger fram spökaktigt vit ur det
tätnande mörkret. En liten parvel står på en brygga och
gråter. Han har tappat bort stora syster, men nu nalkas
en stailykta nedför en fantastiskt formad nipa, och gråten
bytes i jubel.

Men under tiden glida de gula stockarna i milliontal
förbi, och det dundrar som åska, när ångarens bog ränner upp
på en f. d. skogsjätte. Nu börjar himmelskalotten få
självständigt liv. Det är, som om en liten putslustig kerub tronade
uppe i zenit och kastade ned serpentiner, sådana där som
säljas på Barnens dag, mot giriga händer vid horisonten.
När ångaren för full maskin kryper uppför de starka
strömvirvlarna nedanför Sollefteå, strålar hela himlen av
norrskensband, vilka ändra form och läge för var sekund. Det
är en obeskrivlig sensation för en »sörlänning», som icke
är bortskämd med slika celesta fenomen. Som man ser —

Sollefteå gör sig

till och mottager
främlingen i full
eklärering. Så är
ock min själ fylld
till brädden med
skönhetssyner och [-skymningsmelodier,-]
{+skymningsmelodi-
er,+} när
natthärbärget vinkar efter en
rik dag.

Strindberg har
en gång i sitt verk »Svensk natur», som visserligen aldrig
blev mer än en ståtlig torso, tecknat Sollefteås karaktär
med ord, som ha sin giltighet än i dag: »Sollefteå själft
ligger i ett tarfligt åkerlandskap mellan medelhöga
granhöjder, men ingen resande undgår att fängslas af stället,
äfven om han icke kan redogöra hvarför. Men hur han
går, i och utom den lilla orten, vändes hans steg och hans
öga aldrig till de obetydliga barrskogshöjdernas mörkgrå

LfANDSVAGSPARTI VID RESELE.

G. Reimers fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:01:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1920/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free