Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 ANE HANDHL
väggar, icke lill den grunda älfven med det bruna valtneL
och det lilla, men anspråksfulla fallet, utan till de båda
sandniporna med deras eleganta linjer, förnäma, varma
sydländska färg, och af hvilka den ena numera är prydd
med en imiterad Rhenborg, hvars närvaro verkligen och
uteslutande är motiverad af nipans form och färg, själf en
lyckad återgifning af Rhentraktens i Sverige obefintliga
tertiärformation, den näst yngsta och mest aristokratiska
af alla grundberg och på hvilken Paris, London och Wien
hafva byggt sig upp.»
Ångermanlänningen i allmänhet och Sollefteåbon i
synnerhet bör vara stolt över, att deras bygd hos den
mång-kringdrivne kosmopoliten väckt så sköna erinringar. Men
kanske är invånaren i den unga staden bara förargad
över, att diktaren icke nämner ett ord om själva samhället.
I sådant fall vill jag avlyfta hälften av förargelsebördan,
ty själva staden inspirerar icke till något slags oppidan
poesi. Den svenska stadsplanedjävulen, vilken går omkring
likt ett rytande lejon med linjal och vattenpass och förstör
våra småstäder, allt efter som de brinna, har varit framme
även här och pressat in sina platta kvadrater och
rektanglar i den skönaste natur och sammanbundit stränderna med
en anskrämlig järnbro. Men utsikten från Appelbergsnipan
över ådalen norr- och söderut är ^bedårande, och jag kan
icke gå med på Strindbergs stränghet att beteckna detta
åkerlandskap som »tarvligt».
Det är alldeles tvärtom. Är man lyhörd för
landskapsmusiken, så känner man, att de temata, som spelas upp av
bygden och ådalen och som följa resenären ända upp till
fjälltrakterna, äro de rikaste och mest omväxlande av alla
de ledmotiv, som bygga upp det ångermanländska
musikdramat. Och nu välsignar jag den svenska loj het, som jag
annars har ett gott öga till. Älven trafikeras icke längre
som förr ovanför Sollefteå, emedan ingen gitter uppehålla
routen. De små ångbåtarna lära vara sålda eller
nedskro-tade — ett nytt vittnesbörd om den demoralisation, som
gulaschtiden och de stora kristidsvinsterna haft i släptåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
