- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1921. Öland /
200

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skisser från en Värmlandsfärd av ESTER EDELSTAM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Vet du av att klockan är tio, och att vi ha två mil
kvar genom skog och myr?» – »Nej, vad säger du! Då
blir det kanske bäst vi stanna här ett par timmar.» –
»Eller om vi skulle gå efter kompass? Jag har
tändstickor.» – »Du kan inte få eld på dem i regnet. Och
för resten är jag alldeles genomvåt.» – »Vi får väl gå till
torpargubben då. Han gick hemåt för en stund se’n.»

<bild>
AFTONSTÄMNING. M. E. Fries fot.

De vandrade vidare ett stycke, tills de kommo
till en liten, liten stuga. De stego in och där satt den
lille, lille gubben videiden. »Kunde vi få värma oss
ett slag och se’n lägga oss i ladan, tills det
ljusnar?» – »Ja, nog får ni värma er, men inte
får ni ligga i ladan bland ormar och ödlor i den
kalla natten. Nej, här på bommen ska ni ligga.»

Gubben pekade på en utdragssoffa i köket. I en fart
hade han dragit ut den och lagt i ordning bommen, d. v. s.
madrassen. – »Lägg er nu!» Det var inte värt att säga
emot. Gubben tålde inga invändningar. Och Stava och
Rita, som hittills samvetsgrant lyckats undvika tvåmansbädd,
lågo denna sista natt tätt tryckta till varandra i den
smala soffan på en mörklagd halmmadrass. Och de hoppade
av kvävt skratt, och runt omkring dem i mörkret
hoppade och kröp det. Men vid den andra väggen låg
gubben och sög på sin pipa och underhöll en livlig konversation.
Och vid den tredje väggen låg gubbens 100-åriga mor
och hans tokiga dotter.

»Rita, jag står inte ut längre. Jag flyger i bitar!» –
»Tyst, Stava, gubben sover inte ännu!» – Äntligen hördes
en trio av jämna snarkningar. Då smögo sig Rita och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1921/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free