Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
GUNNAR
ANDERSSON
FIG. 2. BANDADE BERGARTER. DE LJUSARE BANDEN GRANIT, DE MÖRKARE
EN HORNBLÄNDERIK BERGART (AMFIBOLIT). TIMMERUDD PÅ ORNÖN.
A. Ohlsson fot.
stenens egen färg vi se, det är den grå ytan av den
lavskorpa, som täcker varje naken häll. Ute på skärgårdens
kobbar, där vågorna mala i stranden, eller i skärningar
som sprängts viker dock den grå enformigheten. Där
växla färgtonerna ej blott i skilda grå avtoningar, utan lysa
även i rosa eller mörkare rött, i brunsvart och grönsvart.
Ej blott färgen, även strukturen och utseendet överhuvud
äger en rik mångfald. Stora kristaller bilda ena gången
bergarten, små andra gången, ja understundom kan ögat blott
urskilja en tät massa, vilken dock under mikroskopet löser
upp sig i små, små, tätt intill varandra liggande kristallkorn.
Liksom alltid då det gäller naturvetenskaplig forskning,
har arbetet måst börja med en systematisering av
materialet, i detta fall av de anträffade bergarterna; en
systematisering, som i forskningens tidigare stadier fick grunda sig på
rent yttre kännemärken. Som typer valdes de skarpast
framträdande, klarast och lättast begränsade bergarterna. Tre
sådana stå alltjämt fast. Dessa Stockholmstrakteils berggrunds
tre förnämsta bergartstyper äro granit, gnejs och leptit.1
Till dem sluta sig ett antal mindre allmänt förekommande.
1 Granit är en bergart bestående av små till medelstora kristallkorn
av huvudsakligen tre eller fyra mineral: fältspat, kvarts, glimmer eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
