Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 GUNNAR ANDERSSON
huru nära dess form och utbildning står i samband med
den båge, som de hopveckade lagren bilda. Bågen löper
fram till trakterna av Dalarö och Jungfrufjärden, dess
norra skänkel löper i nordväst i Ingarö- och
Erstaviksfjärdarna, dess södra — mot sydsydväst riktade —
skiljes av den stora Mysingefj arden från Ornöns och Utöns
förutnämnda ävenledes hopveckade gnejs-leptitområde. Ett
vertikalt snitt genom jordskorpan i nordväst-sydost ger
här den bild fig. 6 visar. En annan dylik, mindre
veckbåge, skild från den förra av Ingarölandets granitmassiv,
intager inre Värmdön, trakterna kring Baggensfjärden, södra
Lidingön och trakterna norr därom.
Bergskedjeveckningen var förenad med en söndermalning
och en metamorfos av vad som förut fanns, så grundlig
att geologen fortfarande står tveksam och osäker inför mången
fråga, som här möter. Huvudbergarten inom
Södertörns-och Värmdöområdena är en mörkgrå, medelgrovkornig
gnejs benämnd granatgnejs, därför att den är så rik på
granatkristaller, dessvärre fula och sprickfyllda. Stundom
benämnes den Sörmlandsgnejs. I den bilda de skilda
mineralen ofta långsträckta anhopningar, vilket gör gnejsen
utpräglat ådrig. På Södermalm i Stockholm härska
hithörande bergarter, och varje skärning i de södra
villastadsområdena visar en ofta rik mångfald av varianter i dessa
bergarters utseende, växlande i kornstorlek, ådrighet,
mineralsammansättning o. a.
Den urtida bergskedjebildningens betydelse för den
nutida landskapskaraktären ligger däri, att de lagerserier, som
nu bilda berggrunden i Södertörn och omgivande trakter,
ej blott på grund av sin ursprungliga olikhet, utan kanske än
mera genom den olikformiga utvalsning, krossning och
omvandling i olika riktning de undergått, men framförallt
därigenom all de upprests, ja mången gång rent av rests på
kant, erhållit högst olika motståndskraft mot de bergarterna
förstörande krafterna. För den erfarne geologens öga
komma landskapsformerna att i mycket avspegla berggrundens
byggnad och beskaffenhet; höjder och dalar följa gnejsernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
