Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA VATTENVÄGAR FRÅN
ÖSTERSJÖN TILL MÄLAREN
av ERNST KLEIN
ET ÄR EN OFTA UPPREPAD
IAKTTA-gelse, som bekräftas vid varje närmare
betraktande av äldre tiders kulturgeografi, att
vattnet förenar bygd med bygd, medan
landremsor av icke odlingsbar natur verka
skiljande. För vår tids uppfattning är detta något
i hög grad besynnerligt, ty vi förutsätta alltid, att det är
lättare att komma fram över land än vatten. Med land förena
vi alltid tanken på väg eller stig, men den tid är dock inte
så allra värst avlägsen, när en dylik idéassociation lika litet
motsvarades av verkligheten i Sveriges centrala delar som
den ännu i dag gör i dess nordligaste, och då sjöar och
vattendrag spelade samma roll för kommunikationerna i
Svealand som de göra alltjämt för väldiga områden i Lappland.
Alldeles särskilt tydligt är detta förhållandet i de viktigaste
Upplandsbygderna, det svenska rikets kärna. Sveriges
huvudstad har sedan urminnes tid legat så, att den varit
åtkomlig båtledes både från Mälarens vattensystem och från de
bygder, som hade tillträde till Östersjökusten. Det har
tvivelsutan i ganska hög grad [berott på dessa båtleders
förändringar, att Sveaväldets maktcentrum flyttat sig från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
