Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 HAGNAK JOSEPHSON
utomordentligt betydelsefulla principen att ombilda
bergshöjderna i Stockholm till parker. De tidigare parkerna i
staden hade legat på plan mark, vilket även gick i stil med
den äldre trädgårdskonsten, som hade mer arkitektonisk
karaktär. Omkring år 1800 hade de engelska parkerna slagit
rot i Stockholm, dessa med konst anordnade trädgårdar,
som ville giva intryck av naturens eget tillfälliga behag och
omväxlande, fria gruppering. Givetvis hade det varit svårt
att få dylika parker naturliga på plan terräng, och med
desto större begärlighet grep man nu efter tillfället att få de
stockholmska åsarna och granithöjderna omvandlade till
parker: »genom bergsparker införes landets natur obemängd
i staden.» Dessutom erbjödo ju dylika parker vackra
utsikter och frisk, från stadsdammet befriad luft. De stora,
i alla stadsdelar belägna höjdparker, som blivit de yppersta
sommar- och
vinterlekplatser för ungdom
och även, ehuru icke
i samma utsträckning,
en angenäm
tillflyktsort för de vuxna
invånarna, hava sålunda
alla utgått från detta
grepp i
regleringsplanen. Det var även
denna stadsplans
mening att i betydligt
högre grad än som
sedermera skett rädda
Söderterrängen genom
att utlägga stora
delar av Söderbergen
till park. Albert
Lindhagen inriktar här
uppmärksamheten på
Söder som ett av
Stockholms omistli-
KUNGSTRADGARDSGATAN MED STOCKHOLMS
ENSKILDA BANKS NYA PALATS. C. G. Rosenberg foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
