Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det kom så överväldigande, så förintande, att jag i första
ögonblicket kände det som om jag ville rygga ett steg tillbaka.
Det står strax klart för oss, att vi kommit hit upp i ett
för utsikten sällsynt gynnsamt ögonblick. Nattens
nordanvind har sorgfälligt sopat bort all solrök, så att
morgonsolens strålknippen nu leka genom en luft av glittrande
klarhet. Vi stå som mitt uppe i ett hav av flytande kristall.
I flera minuter stå vi där liksom trollslagna, glömmande
nordanvind, kyla, oss själva och allt — allt utom detta
fascinerande skådespel. Där borta till höger Sylmassivet, som
ligger badande i sol och med sin glittrande glaciär och sina
skimrande snödrivor reser sig som ett annat Monte Cristallo i
höjden. Vem skulle tro, att det är hela två mil dit bort?
Alla de gamla välkända topparna och armarna avteckna
sig tydligt, och till vänster om det egentliga massivet se
vi Ekorrdörren öppna sin halvcirkelformiga portal in mot
den norska fjällvärldens sagoland. Längre till vänster,
på vördnadsfullt avstånd från sin granne och något närmare oss,
stiger Helagsfjället ännu mera gigantiskt upp ur djupet.
Det gör en underlig kontrastverkan, ty det vilar helt och
hållet i slagskuggan från en molnbank, som seglar fram
över himlen. Det ligger där som en ruvande jätte. Se vi
honom inte, hur han sitter hopkrupen på huk och
krampaktigt sluter om sin skatt — silverskatten! Nej, nu skiner
solen även där — det var glaciären!
Så snart vi kunna slita oss ifrån detta skådespel, låta vi
blicken glida runt hela horisonten. Helags och Sylarna
tillsammans representera ju icke mer än en fjärdedel av
horisontcirkeln. Hur ser det ut åt de andra hållen?
Överallt fjäll vid fjäll — ett vilt och storslaget panorama. Men
synen åt väster och sydväst är så dominerande, att vi
knappast kunna få intresse över för allt det andra. Som
magneter draga de båda jättarna våra blickar till sig. En
stark känsla få vi dock av att vi just här måste befinna
oss i den jämtländska fjällvärldens hjärtpunkt. Här är som
ett galleri av fjälljättar runt om, och åskådaren känner sig
upplyft högt över arenans mitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
