Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra folklivsmuseer av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^lö NILS LITHBERG
alla sådana samlingar, torde siffran uppgå till omkr. 225.
Intresset för tillvaratagandet av gångna tiders odling är
jämnårigt med det första allvarliga anloppet mot densamma,
d. v. s. från 1850-talet, då det erhöll en kraftig väckelse
genom Nils Gabriel Djurklou. Helt nytt var det dock
icke, och särskilt för den sida av detta arbete, som faller
KULTURHISTORISKA MUSEET I LUND. p. Bagge foto
lättast och tydligast i ögonen, den museala, kunde man
redan då visa tillbaka på en lång historia.
Den första samlingen av kulturhistoriska föremål,
grundad i avsikt att åt samtid och eftervärld åskådliggöra svensk
odlingshistoria, är den, som bildades 1670 inom det tre år
förut instiftade antikvitetskollegiet och som utgör stommen
till det nuvarande Historiska museet i Nationalmuseum.
Avsikten med denna samling var dock icke en helt, efter
vår mening, kulturhistorisk. Den var säkert i lika hög grad
— alldeles som den någon tid förut grundade
Livrustkammaren — en patriotisk. Den skulle vara på en gång ett
bevis för och ett äreminne över svenskarnas uråldriga
besittning av sitt land, så som denna just nu höll på att klar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
