Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra folklivsmuseer av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA FOLKLIVSMUSEEK 217
läggas i Olov Rudbecks Atlantica. Museet hade vuxit upp
ur vår storhetstids storsvenska jordmån. Då denna tid var
slut, gick även museet in i en hundraårig obemärkthet.
Först 1837, då Bror Emil Hildebrand, som uppfostrats av
fornforskare i Lund och Köpenhamn, tillträdde
riksantikvariatet, gick en ny dag upp för det arkeologiska intres-
INTERIÖR FRÅN KALMAR LÄNS MUSEUM I KALMAR SLOTT. S. Wallin foto.
set i Stockholm, och nu erhöll museet på visst sätt sin
andra grundläggning. När Djurklou 1857 i Örebro väckte
förslag om grundandet av en fornsakssamling därstädes och
under de följande åren sökte intressera andra historiska
forskare för skapandet av liknande museer i varje svenskt
landskap, hade han helt säkert det nu ännu jämförelsevis
unga Historiska museet i Stockholm för ögonen.
Djurklous utgångspunkt var emellertid icke från början
den museala. Då han 1856 stiftade Föreningen till
samlande och ordnande av Nerikes folkspråk och
fornminnen, den första av våra nuvarande fornminnesföreningar,
avsåg han ännu huvudsakligast räddandet av den
svinnande folktraditionen. Även här hade han haft föregån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
