Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En färd på Bottenhavets isar av J. W. Sandström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i 20 à 30 m breda band vinkelrätt mot vågornas
rörelseriktning. När vinden sedan blir västlig, driva alla dessa
isband ut till sjöss, där de under inflytande av andra
vågsystem styckas på tvären, tills de få den för drivisen
utmärkande storleken. Inträder icke västlig vind efter klippningen,
blir isen kvarliggande och uppdelningen i smärre stycken
sker då på platsen genom dyningar från olika håll. Av den
häftiga rörelsen skjutas därvid styckena ofta över varandra
och öppna vakar uppstå mellan dem. Om vid kyla tunn is
bildas på dessa vakar och sedan snö faller på isen, blir denna
mycket förrädisk. Man har då centimetertjock is bredvid
halvmetertjock sådan utan möjlighet att kunna se, var den
svaga och den starka isen befinner sig. Om i stället för snö
stark kyla inträder, fryser allting samman och de gamla
isblocken med deras ljusa färg infattas i mörk, glasklar is, en
å fjordarnas yttre delar vanlig syn av sällsam skönhet.
BRUTEN IS VID GÅSHOLMSUDDEN. W. Lindström foto.
Issmältningen uppifrån genom solens inverkan går
långsamt, ty först skall den ovanpå isen befintliga snön smältas.
Efter hand blir snötäcket mera vattenhaltigt och på delsamma
uppstå små sjöar, vilka varje klar natt täckas av en tunn isskorpa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
