- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1924. Västergötland /
51

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

delen av järnåldern synes man flerstädes ha inrättat för
domare och nämnd lämpade tribuner av annat slag. När en
större gravhög skulle byggas till hedrande av någon förnäm
avliden, gavs dess krön formen av en platå. Vid Larvs kyrka,
där ting hölls ännu under medeltiden, ligger en dylik
platåhög. Den kallas »Larva bäsing». Ordet bäsing
sammanhänger med bås och betecknar den för domare och nämnd
avbalkade platsen: domareringen eller platån på högen.
Det egendomliga namnet finnes eljest bevarat endast i ett parti
av den äldre västgötalagen, vilket ger en så roande
genrebild från det forntida samfundslivet, att det vore synd
undanhålla årsskriftens läsare detsamma. Stadgandet i fråga
är »Lekarens rätt» och lyder i moderniserad språkform
sålunda: »Varder lekare slagen, det skall alltid ogilt vara.
Varder lekare sårad — den som med giga går eller med
fela far eller med trumma — då skall man taga en otämjd
kviga och föra henne upp på bäsingen. Då skall allt hår
av rompan rakas, och sedan skall den smörjas. Sedan
skall man ge honom nysmorda skor. Då skall lekaren ta
kvigan om rompan. Man skall slå med vasst gissel. Gitter
han hålla henne fast, då skall han ha det fina fät och njuta
det som hunden gräs. Kan han ej hålla henne fast, have
och tåle vad han fick: skam och skada. Han kräve ej rätt
mer än hudstruken huskona (trälinna).»

Av större högar inom landskapet bör också nämnas
Lumbers hög i Vånga, sydväst om Skara. Den har ett
präktigt läge vid landsvägen, så att ingen förbifarande kan
undgå att se den. Dess största märkvärdighet är emellertid
den personhistoriska notis, vilken med rätt eller orätt är
knuten till högen i den lagmanslängd, som omkr. 1325
nedskrevs i samma bok, som bevarar den äldre
västgötalagens text. Där står nämligen: »Den förste var Lumber,
och efter honom äro Lumbers lagar uppkallade, ty han
sägs ha uttänkt och författat en stor del av våra lagar. Han
föddes i Vånga, och där ligger han i en kulle, ty han var
heden.»

Om nästa lagman berättas, att också han »vart jordad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1924/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free