Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fig. 3. parti av trollhättefallen, tjuvfallet t. v. och toppöfallet t. h.
Älvstranden tätt bebyggd med vanprydande fabriker, som erhöllo erforderlig kraft direkt
från fallen; de äro numera till större delen rivna. A. Lindahl foto på 1890-talet.
att vattnet kan överföra så gott som hela sin energi på
det maskineri, som tillvaratager densamma. Vid
Trollhättan tillgodogöres sålunda 85 % av denna, medan i en
god ångmaskin (ångturbin) knappast 20 % och i en dålig
kanske ej ens 5 % av kolets latenta energi omsattes i för
oss nyttig form.
Den andra och om möjligt än viktigare förutsättningen var
den serie av uppfinningar, som under 1880- och 1890-talen
ledde till möjligheten att omsätta den av turbinerna alstrade
mekaniska energien till elektrisk energi samt att i
kopparledningar överföra densamma på stora avstånd, ävensom
att på vilken plats man så kunde önska uppdela den i efter
behovet avpassade portioner, vilka åter kunde omsättas i
direkt användbar energiform: mekaniskt arbete, värme, ljus.
Tidigare ägde man endast mycket ofullkomliga medel att
överföra kraft från vattenhjulets axel till på något avstånd
uppställda maskinerier. Sådana voro linledningar ävensom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
