Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holmsjön och Bodsjön och sedan tillbaka strax nedanför
utflödet ur Bodsjön för att nå fram till en förtjusande udde
i denna, platsen för en försvunnen fäbodvall, nu endast
bebyggd med en fiskarstuga, väl tillåst och fylld av fiskedon,
och en jordkula, stensatt och med en användbar eldstad. I
jordkulan tillbragte jag och mitt sällskap, inalles fyra personer,
sistlidna sommar en natt, som jag ingalunda kan räkna till
mina svåraste i fjällen. Visserligen föreföll källaren att
närmast före oss ha varit bebodd av något slags stenålders- och
kjökkenmöddingsfolk, men sällskapets båda ungdomar (mina
brorsbarn) och vår gamle bussige kalfaktor civiliserade och
sanerade på en kort stund både bostaden och den omgivande
marken, betäckte jordgolvet med ett tjockt lager av fjällvide
och anordnade en högst provisorisk dörr av i nejden
påträffade, kringspridda brädstumpar. Under natten gjorde vi
ett rön, som jag anser mig böra meddela för nyttans skull.
Vår sömn — ty vi somnade verkligen — stördes ett par gånger
av den ganska låga nattemperaturen, mot vilken vi ej hade
annat yttre värn än våra filtar. Då tillgreps det gamla
beprövade medlet att dricka några klunkar uppkokt vatten,
så hett som möjligt. Men i detta vatten hällde vi
apelsinsaft, som vi förtänksamt nog medfört i våra ränslar och
lyckligtvis ännu ej gjort slut på. Denna varma
orangelemonad visade sig ha alldeles ypperliga egenskaper. Den
smakade gott, värmde hastigt hela den frusna kroppen
och tycktes för övrigt vara ett direkt sömnmedel, ty vi
inslumrade alla sött för att om ett par, tre timmar väckas
av nästa köldperiod. I varje fall trädde vi vid sjutiden ut
i den solstrålande söndagsmorgonen mer utvilade, krya och
muntra än efter mången natt i fina rum, mellan lakan.
Och morgonbadet i den klara fjällsjön, som så ljust och
vänligt speglar två dystra fjällstup, gjorde oss inte dåsigare.
Dagen blev den grannaste på hela färden, och vandringen
bort över Långfjället mot Drömmen och Bydalen var som
en enda lång simtur i solglans och eterklar fjälluft.
Och med denna ljuseffekt finner jag det lämpligast att
sluta dessa nyckfullt och oredigt nedkastade minnesglimtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
