Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
början och till dess avslutning, att siffermaterialet från den ena delen till
den andra, ja t. o. m. inom samma del kommer att hänföra sig till
skilda år, varför det ej medger direkta jämförelser från en landsdel
till en annan. Och allt efter tillgången på goda medarbetare vinna eller
förlora de olika partierna i fyllighet och klarhet, och det kan till följd
härav ej undvikas, att verket som helhet i någon mån blir lidande. Man
får dock icke därför underskatta dess betydelse såsom på sitt sätt ett
originalarbete, och man är såväl förläggare som författare stor tack
skyldig för att de givit oss detta stora uppslagsverk över vårt land.
C. /. Anrick.
Svenska gods och gårdar. Illustrerade herrgårdsskildringar av
G. H. W. Planting-Gyllenbåga och Erik Åkerhielm. Hasse W. Tullberg
1923-1924.
För åtskilliga år sedan planlade överstelöjtnant W. Planting-Gyllenbåga
ett arbete över svenska adelns gods och gårdar, avsett att vara en
ytterligt kortfattad uppslagsbok, innehållande några statistiska siffror och
historiska data rörande vårt lands gods i adlig ägo. Så småningom
utvidgades planen till att omfatta huvudparten av våra större svenska gods
och herresäten, och man släppte även den schematiska formen och önskade
ge en något fylligare bild av godsens öden. En första del av arbetet,
vilken slutfördes av friherre E. Åkerhielm, och en ny del helt av hans
hand ha under åren 1923—1924 utgivits under ovanstående titel.
De båda böckerna lämna, förutom en del statistiska och
äganderättsliga uppgifter om de olika herresätena, kortfattade notiser rörande våra
svenska gods och gårdars byggnadshistoria. Talrika illustrationer belysa
egendomarnas nutida utseende och ge verket en vårdad utstyrsel.
Tyvärr har arbetets omfång icke medgivit hopsamlandet och publicerandet
av planritningar över de olika anläggningarna, varigenom verket skulle
kunnat bli till ett monument över de svenska herrgårdarnas
byggnadskultur, vilket vi dessvärre ännu sakna. Genom de båda volymerna har
man emellertid erhållit den första uppslagsboken över mer än ett
tusental av de svenska herresätena. n T Ä
ERNST KLEIN. Runö. Folklivet i en gammal svensk by.
.1. A. Lindblads förlag. 1924.
Som ett led i strävandet att söka rädda och bevara vad som ännu
återstår av svensk odling på främmande botten kan man betrakta den
expedition till Runös kulturhistoriska utforskande, som genom Nordiska
Museets förmedling företogs av amanuensen Ernst Klein sommaren 1923.
Resultaten av dessa undersökningar på den gamla svenskön i Rigaviken
äro nu framlagda i en diger volym med ovanstående titel.
Om detta arbete kan man utan överdrift säga, att det är en av de mest
fullödiga och minutiöst noggranna kulturskildringar, som på länge
utkommit. Författaren har icke upptäckt Runö — ön har redan tidigare
lockat forskare — men han är den förste, som givit en sammanfattande,
vetenskapligt betonad skildring av den egenartade bondekultur, som till
följd av sträng isolering bevarat så mycket av sin ursprunglighet ända
till våra dagar. Framställningen är brett lagd och behandlar ön och
dess invånare ur alla tänkbara synpunkter. Öns geografi, topografi och
historia ha fått sina särskilda kapitel, medan huvudutrymmet, som sig
bör, är ägnat åt Runöfolkets etnografi — bebyggelsehistoria och
byggnadssätt, arbetsliv, sedvänjor och bruk i helg som socken. Ett kapitel, vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
