Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilket man med förkärlek dröjer, är det, som skildrar Kunös historiska
utveckling allt ifrån tiden för den första bosättningen och den svenska
kolonisationen — av författaren förlagd till tidig medeltid — fram till
våra dagars Runö under estniskt beskydd.
Författarens goda stil gör läsningen av boken till ett nöje. När man
studerat den. gör sig osökt det önskemålet gällande, att också den övriga
svenskbefolkningen i Estland mätte komma under lika sakkunnig
behandling och få sin egen bok.
JOHNNY ROOSVAL. l>en baltiska Nordens kyrkor. Föreningen
Urds skrifter II. J. A. Lindblads förlag. Uppsala 1924.
Som nummer två i föreningen Urds serie har under 1924 utkommit
ett litet arbete av prof. Johnny Roosval, vilket bör kunna påräkna
vidsträckt spridning även utom fackmännens krets. Författaren behandlar
i detta arbete, efter delvis nya och för framtiden säkerligen grundläggande
riktlinjer, den kyrkliga arkitekturens historia och utveckling under
medeltiden i länderna kring Östersjön, »den baltiska Norden». Boken kan
sägas vara den första översiktliga framställningen av den enhetliga
sakrala byggnadskonst, som i och med kristendomens införande
utvecklades och växte sig stark i denna stora kulturkrets, för vilken
Östersjön spelade rollen av sammanhållande länk och kulturförmedlare.
Såväl den geografiska som den kronologiska gränsbildningen i denna studie
strider mot tidigare vedertagna principer, men det är just denna nya
indelningsgrund, som är bokens styrka och förlänar arbetet den fasthet
och överskådlighet, författaren eftersträvat. Som helhet betraktad ger
»Den baltiska Nordens kyrkor> en helt ny syn på den kyrkliga konstens
utveckling i Sverige jämte angränsande länder och bör därför studeras
av var och en, som har känsla för det oersättliga kulturarv, vi äga i våra
medeltida kyrkobyggnader. <>
Acta Oelaudica. ERNST AREEN. 1. Den kungliga
djurgårdsinrättningen på Öland. II. Borgholm. Nordisk Rotogravyr 1924.
För några år sedan bildades i Stockholm en sammanslutning av i
huvudstaden bosatta ölänningar, kallad Ölandsklubben, i ändamål att genom
understödjande av vetenskaplig forskning rörande Ölands kulturminnen
stärka och väcka intresset för den avsides belägna ön. Föreningen har
under det gångna året påbörjat utgivandet av en skriftserie under det
gemensamma namnet »Acta Oelandica», i vilken föreliggande tvenne
arbeten nu utkommit, båda författade av fil. dr. Ernst Areen. I den första
av dessa avhandlingar ger författaren en uttömmande beskrivning av den
i Ölands hävder sorgligt ben7ktade Kungl. Djurgårdsinrättningen med de
menliga följder, denna institutions inrättande hade för öns allmoge. Av
särskilt stort intresse för varje Ölandsvän och Borgholmsbesökare är den
andra volymen i serien, vilken ger en innehållsrik framställning av staden
och badorten Borgholms tillkomst och utveckling. Både Ölandsklubben
och författaren äro att lyckönska till dessa två förtjänstfulla arbeten, som
på ett lyckligt sätt komplettera den föga omfångsrika litteratur, som
hittills blivit utgiven om ön. If S
Nordiska Museets rika skattkammare har nu börjat att göras
tillgänglig för allmänheten även i ord och bild. Då Nordiska Museet den
24 okt. 1928 högtidligböll 50-årsminnet av sitt stiftande, bildades i sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
