Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne. Av E. A. Karlfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 E. A. KARLFELDT
kunnigt omdöme under ögonen törs jag säga, att jorden
skötes bättre här än i Skåne. Man har så litet, man brukar
det med eget folk och med en kärlek, som visar sin
avigsida i den bekanta hemmansklyvningen: alla barnen skola
ha sin andel av fädernas mark. Till gengäld härför äro
hemmanen skuldfria. Avkastningen blir i vanliga år god,
ty jordmånen är här i trakten ypperlig, kalkrik och lagom
tung. Men det händer också att frosten kommer, så att
korn och havre inte hinna mogna utan få skördas som
grönfoder. Mot detta jordbrukssystem med splittrade
smålotter riktas nu i statshushållningens namn ett dråpslag
genom det planerade nya skiftet. Bönderna vilja ej höra
talas därom. De ha ingen ändring begärt, de ha aldrig
klagat över den långa vägen till jordegor och skogsmarker,
ehuru i synnerhet de senare kunna ligga miltals borta, och
de frukta, att kostnaden för skiftet och lagfarten skall driva
dem från gård och grund. Därjämte vilja de bo
tillsammans i sina byar och inte flytta ut i vildmarken. Men
den nya tiden skall väl ha sitt lopp. Vem vet var det
stannar? Ett gammaldags liv i förnöjsamhet, i försakelse
om det fordras, utan normalarbetsdag, utan strejker, vad
är det för svammel i öronen på dem, som frambära del
nya jordbruksevangeliet: inga fria bönder längre men
stats-torpare under byråkratisk uppsikt; då först får jorden sin
ömma och anpassade vård. Den nya, rätta friheten är bra
olik den gamla, eller hur, I gode dalamän?
För övrigt livnära sig dessa bönder inte uteslutande eller
ens främst av den jord, som de så starkt hänga fast vid.
Var man i byn kan ett hantverk, om han inte kan flera, och
han kan det som en hel karl. Han är kanske benägen att
»masa» i arbetet, d. v. s. han fuskar inte, men han håller i
desto trägnare. Sådant passar inte överallt nu för tiden.
Viktigast är ju skogsarbetet, som tidvis upptager alla byns
män och hästar; tyvärr ligger det nere för närvarande.
Jag hör min närmaste granne berätta om sitt vinterliv som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
