Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Stora Kopparberg» Några ord kring ett månghundraårigt namn. Av Alvar Silow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
ALVAR SILOW
DOMNARVETS JÄRNVERK SETT FRAN NORRA ÄLVSTRANDEI ( ( Rosenberg foto.
»Enskilda verkens» järnbruksanläggningar runt om i
Dalarna, i samband varmed vidsträckta skogsmarker
förvärvades, bildade övergången till den nyare skogshanteringen.
Genom järnindustriens koncentrering till större verk och
de små brukens nedläggande frigjordes Dalarnas skogar
för ett rationellare skogsbruk, samtidigt med att den svenska
sågverksrörelsen övergick till att bliva en betydande
exportindustri. Dessförinnan hade Bergslaget, utom
Domn-arvssågen, inom Dalarna endast ägt en mindre såg vid
den nedanför Kopparberget liggande sjön Tisken samt en
del små husbehovssågar vid de olika bruken. Då det
gällde att målmedvetet utnyttja de stora skogstillgångarna,
visade det sig nödvändigt att överflytta huvuddelen av
trävarurörelsen till kusten. Detta skedde genom att år 1885
Skutskärs sågverk förvärvades och utvidgades till ett av de
ledande exportsågverken i Sverige. Men detta var endast
början till den modärna trävaruindustrins utveckling. På
1890-talet tillkommo pappersmasseindustrierna och under
de första årtiondena av vårt eget århundrade de på skogs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
