Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vika kyrka. Av Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 SlGURD CURMAN
norra sida saml avsedd att giva en lämplig plats ål
kyrkokören. Den består ofta blott av en smal, i koret inbyggd
läktare, men stundom fortsätter den in på utrymmet ovanpå
sakristian, dit man kommer genom en bågöppning uppe i
korets norra vägg. En sådan finnes också i Vika kyrka,
ehuru den varit igenmurad sedan år 1774 intill senaste
restaurering, då den åter öppnades.
Även de senaste århundradena hava givetvis lämnat sina
positiva bidrag till kyrkans prydande. Sålunda se vi å
korväggen tvenne vackra och karaktäristiska
barockepitafier i Burchardt Prechts anda, båda från 1700-talets början.
— Ett i sitt slag ganska rörande monument är den
flor-behängda värjan, som hänger vid en enkel, textad
minnestavla över den oadeliga officeren och kungliga livdrabanten
Johan Lindegren (1694—1762). Inskriften berättar om alla
de fältslag, i vilka han deltagit, och tjänar honom såsom
adelsmärke i stället för den vapensköld, som icke blev
honom förunnad. Det ligger något ovanligt trohjärtat
vackert i den gamla seden att i kyrkan på en hedersplats
upphänga det vapen, som en tapper man begagnat i sina
strider för kung och fosterland. Det är därför ganska
upprörande, då man finner dessa äreminnen undankastade i
en vrå eller instoppade i ett sakristiskåp utan förståelse för
anledningen till att dessa vapen förvaras i kyrkan. Nästan
varje gammal sak i en kyrka har sin bestämda mening och
kan allt fortfarande få en levande uppgift i kyrkorummet,
om den blott behandlas med kunnighet, insikt och — kärlek!
Av sådana gamla minnen har Vika kyrka en osedvanligt
stor mängd, och flertalet av dem hava något att berätta om
märkliga tilldragelser, om frikostig offervilja hos socknens
innevånare i olika villkor och under olika tider, om
konstfärdighet och växlande formsinne hos de utförande
hantverkarna m. m. Det skulle föra alltför långt att ens
tillnärmelsevis söka skildra allt detta. Men det finnes där för alla
dem, som ha ögon till att se och öron till att höra de röster,
som oftast ganska stilla och lågmält tala till oss därur.
Den, som skriver dessa rader, har haft den oskattbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
