Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södermanlands natur av Anton Sörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
furuskogen, invandrad söderifrån, stod redan tät på
fastlandet västerut, och så en sommar förde en mild västan
hit några frön; de grodde i malmens varma sand, och snart
reste sig de första pelarvalven över de sörmländska
sandåsarna. Marken kläddes av örtmattor, där stora hjortar
gingo och betade, björnen följde dem, och vildsvinet drev
i flockar omkring i sumpmarkerna. Och längs åsarnas krön
kommo de första sörmlänningarna smygande med klubbor
i händerna för att taga det herrelösa landet i besittning.
De slogo sig ned på de solbelysta sluttningarna; där
nedanför låg havet med sitt outtömliga näringsförråd, klara källor
vällde fram vid deras fot, och under de luftiga trädvalven
var öppen sikt och lätt att komma fram. Från dylika
primitiva stenålderssamhällen leda flera sörmländska städer
sitt ursprung. Det ligger en lång historia mellan den första
lägereld, som kastade sitt flammande sken över
furustammarna på Stockholmsåsen, och den nuvarande svenska
huvudstaden liksom ock mellan den skäggige vilde, som en
vacker dag från höjderna vid Skanstull lät blicken löpa ut
över det solbelysta skärgårdslandskapet därutanför, och
stockholmaren av i dag.
Vid stenålderns början hade landet höjt sig så mycket,
att stora delar av Södermanland då voro fastland. Havet
stod i landskapets östra del c:a 60 m högre än nu, och det
var längs denna gamla strandlinje, som de äldsta
mänskliga boplatserna grundlades. Allt eftersom nytt land steg ur
vågorna följde bebyggelsen efter; det var fortfarande en
strandbyggarkultur, ett jägar- och fiskarstadium. Mot
stenålderns slut låg stranden endast 25—30 m över den nutida
havsytan, stora vidder bördig lerjord hade dragits undan
havets välde, och befolkningen började alltmer övergå till
jordbruk och fast bebyggelse. Uppodlingen av våra bästa
jordbruksbygder var i full gång redan före stenålderns slut,
och man kan därför säga, att sörmländsk bygd och
bondeklass skapades redan för 4 000 år sedan.
Klimatet, som omedelbart efter isens avsmältning var kallt
och ogästvänligt, förbättrades stadigt, så att det under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
