Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkor och kyrklig konst i Södermanland av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Desto mera betydelsefullt blir för Sörmlands kyrkor det
därpå följande 1600-talet, stormannaväldets århundrade.
Sedan hovet och den inre politikens centraliserande
tendenser dragit de privilegierade stånden in mot huvudstadens
brännpunkt, bli Södermanland och Uppland de landskap,
där de högadliga storgodsen främst komma att spela en
avgjort dominerande roll. Praktfullare än från någon annan
tid tala minnena från 1600-talet om Sörmlandsadelns
makt, rikedom och lyxbegär. De blygsamma sätesgårdarna
ersättas av grandiosa tessinska palats: Fiholm, Mälsåker,
Eriksberg. Den uråldriga gråstenskyrkan i Jäder, Axel
Oxenstiernas hemkyrka och sista viloplats, förvandlas av Tessin
d. ä. och Jean de la Vallée till en praktbyggnad i
nederländsk renässans, utvändigt rikt ornerad av bildhuggaren
Heinrich Blume. Gravkapell av betydande konstnärlig halt
fogas till de medeltida kyrkobyggnaderna: det Kaggska i
Floda, det Dahlbergska i Turinge — ritat av den gamle
fältherren-arkitekten
själv — de
Ryningska i Vadsbro och i
Sköldinge, det
Bjelkenstjernska i
Österhaninge, det
Rosenhaneska i
Husby-Oppunda och än
flera, alla
förnämliga och tidstypiska
verk, vilkas förening
med de
ursprungliga, rustikare
byggnadskropparna i
våra ögon ej förefaller
disharmonisk. Men
framför allt
omformar barocktiden
kyrkorummens
inredning i en sådan
 |
| KAGGSKA GRAVKORET VID FLODA KYRKA ÄR ETT UTSÖKT PROV PÅ DEN KAROLINSKA BAROCKENS BYGGNADSSTIL. S. Wallin foto. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
