Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turistliv och kanadensiska kanoter av T. Hilding Svartengren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
T. HILDING SVARTENGREN
FÖRR ELLER SENARE KOMMER MAN TILL EN PUNKT, DÄR VÄG SAKNAS OCH
KANOTEN MÅSTE TAS PÅ RYGGEN TILL NÄSTA VATTEN. Förf. foto.
både en och två mil. Det existerar åtskilliga olika
konstruktioner av dylika hjuldoningar, men då inga
standardmodeller tillverkats industrimässigt, är det enklast att låta göra
en sådan hos en cykelreparatör. Man har bara att komma
ihåg, att bärramen måste tåla en vikt av omkring 250 kg och
att den inte får bli för tung, ty förr eller senare kommer
man till den punkt, då man får ta den på nacken och traska
genom snårskog eller över blötmyrar.
Då man alltså kommit till vad den nya världen kallar
ett portage, på svenska ett bärningsställe, en bärningsstig —
i Lappland heter det mårka — är det av vikt, att kanoten
är så »inredd» att den kan bäras utan större besvär. Vår
kanot bör ha 3 tvärträn, ett vid aktersätet, ett strax akter om
mitten och det tredje föröver. I och för bärningen surras
nu paddelbladen fast vid mellantvärträt med remmar, vilka
alltid sitta fast där, och handtagen vid för- eller
aktertvär-trät, allt eftersom det passar bäst för balansen, men så pass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
