Svenska Turistföreningens årsskrift / 1928. Värmland / 81 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från en värmländsk storindustri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det nyaste elektriska loket å Nordmark—Klarälvens järnväg. J. Elm foto.

närvarande 6 ångare och 6 motorfartyg, utgöra så att säga
slutstenen i det byggande av transportvägar, varmed Uddeholm
allt ifrån sin begynnelse haft att arbeta.
Transportproblemet var nämligen aktuellt ända från den tid, då malmen
måste klövjas på hästryggen över skogarna från gruvorna
till Uddeholms första hytta, och den första väganläggningen
sker också under den Carlström ska perioden. Under B. G.
Geijer d. ä:s tid utfördes flera omfattande vägarbeten, och
under de tre närmaste decennierna efter 1830 anlades flera för
bolagets verk viktiga landsvägar. Under 1850- och 60-talen
bidrager Uddeholm till järnvägs- och kanalbyggnader förbi
fallen i Klarälvens nedre del och förskaffar sig i mitten av
50-talet sitt första egna fraktfartyg på Vänern. Förbi fallen
vid Munkfors hade redan omkring 1840 anlagts en
transportbana, den andra s. k. fallbanan i Värmland, och för övrigt
en av de första järnvägarna i Sverige.

År 1850 anlades en kanal mellan Tabergs gruvor och
Sandsjöns lastageplats. Kanalen tillförde gruvorna vattenkraft och
tjänstgjorde på samma gång som transportled för malmen,
vilken vid Sandsjön omlastades och kördes med häst till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>