Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finnarna i Värmland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 ERNST LAMPÉN
sig långt utöver sitt eget landskaps gränser och befolkat hela
norra Tavastland. De värmlandsfinnar, som ännu tala finska,
tala också samma savolaksiska dialekt som i Rautalampi och
påstå, att de alla invandrat från det gamla Rautalampi härad.
Så fick hertig Karl höra talas om att i Finland bodde en
folkstam, som kunde få råg att växa till och med på
brända stenar. »De skulle passa i mitt hertigdöme», tänkte
han, och åren 1579 och 1583 lät han kungöra i hela Svea
rike, att den som vore villig att bosätta sig i Värmlands
skogar, fälla sveder och bruka jord skulle komma i åtnjutande
av allehanda lättnader i fråga om skatter till kronan och
kommunen. Bland hans senare påbud är särskilt att märka
ett, som förkunnar straff för den, som icke årligen hugger
ned skog och svedjar. Han prisgav sålunda Värmlands
skogar till skövling för svedjebruket, ty av stockar, fur och gran
— värdelösa ting då
för tiden — fanns
det, gudi lovat,
tillräckligt i hans
landskap. Men på säd,
rotfrukter och andra
matnyttiga växter
rådde stor brist.
När kungörelsen
nådde savolaksarna
i de stora skogarna
vid de stora sjöarna,
var den för dem ett
sannskyldigt
glädjebudskap. De voro
genast redo — alltid
färdiga att flytta vart
som helst i landet,
blott de fingo höra,
att det fanns orörda
skogar, där rågen sä-
C. Rosenberg foto.
Torsby sjön. De invandrande finnarna funno ett
landskap med skog och sjö, likt deras eget Savolaks.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
